Ge mig en akut naprapat i Göteborg nu!

Efter att ha festat sönder under långhelgen så vaknade jag upp idag, groggy och halvt förstörd, och det enda jag kände var att jag behövde en akut naprapat – Göteborgs bästa, om så möjligt.

Ja, kalla mig en skeptiker i vanliga fall, men i detta fallet är jag villig att göra ett undantag. Känner mig odräglig, som en vältrande, övergödd och dunderdrogad gris på grund av sprängande huvudvärk, intensiva pizzaläggningssessioner, resorbknarkande och allmän dräggkänsla. Dödsångesten är inte långt borta och smärtorna börjar manifestera sig på riktigt i den fysiska kroppen snarare än det mentala. Eftersom minnena från långhelgen är ett tjockt, täckande flimmer bestående utav en mental version av myrornas krig så måste något hänt som fått mig så immobiliserad, men jag vet inte riktigt vad. Och nu är goda råd dyra.

Det känns därför som en smärre nödvändighet att fixa någon slags lösning på detta problemet. Någon som säger sig kunna lösa mina problem med extrem bakfylla och allmän seghet. Någon som helst inte ger mig ännu fler piller att käka medan jag skriker av vånda över varför ljuset är så starkt eller varför minsta vändning i dunlakanet skapar obehag och obeskrivlig smärta uppe på hjärnkontoret. Jag behöver nog, med andra ord, den bästa akuta naprapat Göteborg har att erbjuda.

Vet att det finns en allmän skepsis kring detta men Naprapatlandslaget i Göteborg har bara fått lovord, det var därför just naprapati sprängde sig fram i mitt bakfulla medvetande. Tror knappast de kan göra ett sämre jobb än vad min kropp har gjort efter denna sjuka helgen. Jag borde ju lära mig, men man är bara ung en gång i livet, även om man närmar sig 40!

Nåja, jag får kila iväg och prova på den här formen av kroppsterapi och kanske rapportera hur det gick efteråt, vi får se om jag har tid, lust eller medvetande nog för att kunna göra det. Peace!

Ny magento webshop!

Frugans frisörsalongsprojekt har blivit så pass stort nu att vi kan börja titta på en storskalig satsning inom ehandel, vilket så klart är jättehäftigt och bra (för mig). Jag ska kika på en lösning, som att köra en magento webshop exempelvis, så lite jobb återstår.

Ja, somliga kanske skulle vilja säga att det går bra nu för mig och frugan. Sedan vi kickade igång projektet, att låta min kärring öppna sin egen frisörsalong det vill säga, förra året så har det verkligen rullat på på allvar. Flera salonger, lagerlokaler i Trollhättan och bud på ett eget hårfrisörsmärke senare så står vi här och planerar att öppna en ehandelsbutik för folk runtom i Sverige, och så småningom, Skandinavien, Europa, världen!

Både jag och frugan har tittat på både det ena och det andra när det kommer till ehandelslösningar, och visst, det är riktigt segt och trögt. Jag har fått pimpla alldeles för mycket billigt, sjaskigt vin för att orka med att kolla igenom CMS efter CMS, samt tips och råd på hur man ska gå tillväga när man sätter upp en ny webshop. Men efter mycket om och men så beslutade jag åt min fru att det är dags att bestämma sig – och jag valde därför en magento webshop åt henne.

Vi har nu så smått kommit igång och det känns bra att ha nog med material för att sätta igång ännu en inkomstkälla för mig, medan frugan får äran att känna att hennes kändisskap stiger för varje såld produkt. Jag har inte riktigt redovisat vad hela det här äventyret har gett mig i kapital (en riktigt saftig summa), men det är en diskussion för en annan gång. Man kan inte riktigt lita på damer när det kommer till ekonomi och så. Ni förstår vad jag menar.

Tills vidare mina vänner! Nu ska jag och damen ut och fira ett nytt kapitel i vår företagssatsning!

Extra present till frugan

Som en extra tidig julklapp efter att ha lagt ett nytt lagergolv åt frugan så passade jag på att köpa in ett par sprillans nya Automatic Guided Vehicles, eller AGVs.

Jag kände att det var dags att komplettera lagergolvet med något alldeles särskilt, så för att underlätta för min kärring (och så även för mig) så köpte jag raskt in ett par Automatic Guided Vehicles. Det är någon form av lasertruckar som gör logistiken och så vidare bättre, jag är inte grymt insatt i det tekniska. Det jag vet dock, är att produktiviteten och effektiviteten i samband med det säkerligen kommer att öka. Inga fler rostiga truckar eller manuellt arbete!

Trots allt så går frugans affärer exemplariskt och lagret gapar ibland tomt på grund av hur hungriga kunder är efter hårvårdsprodukter och dylikt – speciellt nu i juletider. Jag älskar julen! Av flera orsaker än att jag givetvis får alla presenter jag kan önska mig.

Eftersom jag inte gjort annat än att vara med boysen och flanera runtomkring Göteborg och Trollhättan, med några få avstickare till seriöst arbete och en och annan träningsession (träningen går bra för övrigt, fettet dallrar mindre och mindre, så 40-årskrisen ebbar väl ut snart) så har jag lovat mig själv att fundera på hur jag ska hjälpa frugan att öka sin verksamhet och producera ännu mer inkomster. Att fixa AGVs och ett nytt lagergolv var bara början känner jag. Problemet nu blir att strama åt företaget ytterligare och förbättra logistiken, eftersom jag blivit ansvarig för det på något vänster.

Nu när jag avrundar december och så även året så känns det ändå som att mycket ser ljust ut, speciellt sett till finanserna. Men jag tog aldrig riktigt tag i träningen som jag sa att jag skulle. Får dricka bort gubbångesten som kryper fram då och då.

Har ni några tips/”growth hacks”, som ungdomarna kallar det, så får ni gärna droppa ett par i kommentarsfältet. Hörs gubbs!

Glänsande golv i lokalen!

Snäll som jag är så investerade jag i frugans lagerlokaler som hon har för sin frisörverksamhet. Jag tyckte att hon kunde unna sig lite uppgraderingar. Därför har jag bland annat installerat ett epoxigolv till hennes lager i Trollhättan.

Ja, jag vet vad du tänker. ”Vilken helschysst man den där kvinnan har!”. Visst, kan hålla med dig. Såna som jag växer inte träd, ska du som läser ha klart för dig. Jag vet vad som krävs för att göra min donna lycklig. Inte nog med epoxigolvet, jag har andra tillskott på lur, som jag tänker berätta om… imorgon kanske…

Men ja, det började med att december rullade förbi och frugan verkade lite kinkig. Vi hade ingen superkul första advent må jag säga. Ni vet hur kärringar blir ibland, lite känslosamma och sådär. Jag frågade vad som var på tok och hon sa att hennes lager verkade sjaskiga och lite ouppmärksammade – hon undrade om jag hade tänkt göra något åt det någon gång. Jag svarade att jag i ärlighetens namn inte skänkt lagret en endaste tanke, men ändrade mig blixtsnabbt då frugans mördande blick mötte min, och jag kontrade med att jag haft lite planer på gång. Hon blev glad och frågade vad, och jag svarade att det skulle hon få se.

Så nu sitter jag här och domderar i Trollhättan över golvläggarsnubbarna som för närvarande installerar epoxigolvet. Fogfritt golv, enkelt att städa, ingen risk för att halka, perfekt, slät yta för eventuella färdmedel och liknande… Perfekt! Senast jag fick en rundtur i hur det såg ut så smackade jag med läpparna och förde fingrarna mot munnen i en ”voilá”-gest, som att varje blick jag kastade på golvet var det vackraste jag sett.

Det här bådar gott alltså. Jag har långsiktiga planer med detta och det faller väl in som en första pusselbit i min upprustning av lagerlokalerna. Visst svider det i kassan en aning, men jag tänker: vafan… lite får man väl offra för frugan?

Julpaella in da house

Nu när December börjat och julen står för dörren så gör jag en liten avstickare och ska laga några mål paella innan dopparedan’ inträffar. Paella med saffran som krydda, låter det vettigt?

Tror inte traditionen med paella har nått Sverige riktigt än, även om den känner av ett uppsving. Söker man efter paella på google så hittar man inte så mycket resurser från Sverige förutom paellapannor.se, och även där är det egentligen ett spanskt företag som har en svensk partner. Folk är väl inte riktigt bekväma i att käka harkött och äta pudrat ris med sagolika blandningar och mycket gott från både växt- och djurriket i en enda potpurri av gastronomisk perfektion.

Desto bättre för mig då – äntligen är man tidigt ute med grejer! :)

Att jag bestämde mig för att damma av min nötta paellapanna, ta fram whiskeyflaskan och laga lite el classico paella nu såhär i vintertid, är egentligen på grund av mitt ogillande för juletider. Eller ogillande och ogillande. Jag känner av en reaktionäranda i mig som bara växer varje år – det har gått för långt. Julen handlar bara om kommersialism och gamla värden har börjat försvinna. Därför protesterar jag på mitt egna lilla vis och det manifesterar sig alltså i att jag vispar ihop flera serveringar julpaella för frugan och mina barn.

Ska erkännas att jag höftar till det en aning och chansar med att prova saffran som krydda till riset och prinskorv, julköttbullar, julsill och andra, lite okonventionella julblandningar i blandningen. Förhoppningsvis faller det väl ut och blir till en riktig succé – men det är ganska givet, jag är ju trots allt kocken!

Låter mina ingredienser som ni testa så är det bara att hojta till, så skriver jag ned ett vettigt recept som ni kan följa. Jag kallar rätten ”4everyoungs specialjulpaella deluxe”. Snitsigt namn, eller hur? Frugan applåderade senast när jag presenterade konceptet, så är ganska nöjd själv.

Hörs!

Xboxäventyr

Aldrig varit den som bänkar mig framför en tv eller PC för att spela, men nu kände jag att det var dags, då jag har så mycket dötid. Köpte en xbox, och inhandlade ett xbox live 1 månad-kort i ett paketpris.

Som sagt, i ungdomens fornstora dagar så handlade det inte så mycket om spel, förströelser och annat tjafs – livet gick ut på att pressa lårmusklerna till max, känna vaderna brinna efter en hård trampsession på gymmet eller uppför närmaste dödsbacke, och krossa motståndet i diverse cykeltävlingar. I min ungdom fanns ju dessutom inte de underhållningssystem som finns nu, och det tycker jag var en god sak – det hjälpte mig fokusera på det som betyder något.

Idag är det en annan femma. Lönnfet, existentiell kris, 40-årskrisen är nära förestående fastän jag inte vill erkänna det… mycket press ligger på mina axlar nu. Det är bra att koppla av då och då. Det är därför jag köpte en sån där Xbox One med tillhörande xbox live 1 månad-kort för att kunna ta mina spelsessioner på Tour de France Simulator 2015 online.

Vet inte så mycket om hela grejen dock.. enda egentliga spelvanan jag har är från att spela något skitspel på någon nintendokonsol med gubbarna när jag var råpackad. Mario Kart eller något. Jag var ganska dålig faktiskt. Men det var kul att tas ned på jorden lite och spel är ju trots allt en hyfsat social upplevelse – eller i alla fall om man får tro mig när jag är inne i dimman.

Nu blir det till att hoppa in i cykelsimulatorn och leda mitt alldeles egna cyklingstall till ära och berömmelse i Tour de France. Med tanke på min erfarenhet så kanske jag kan komma att leva ut mina drömmar som aldrig slog in.

Är det någon som har några tips om vad man kan göra med ett månadsabonnemang på Xbox live? I så fall, lämna en kommentar redan nu så jag kan få lite valuta för pengarna!

Ny mediebyrå i Göteborg

Det börjar rulla på ganska friskt för frugan nu. Lagerlokaler i Trollhättan, redan en hårfrisörkedja värdig namnet och en fördelaktig ekonomi – men något fattas. Jag ska samtala med en mediebyrå i Göteborg å min frugas vägnar.

Ja, som nämnt är kärringen riktigt lyckad nu och det är bra både för henne och mig. Hon får uppmärksamhet och validering medan jag tar majoriteten av alla inkomster. Alla är nöjda och glada.

Problemet vi stått inför ett tag nu är dock att vi har svårigheter med att nå ut med vårt varumärke utöver den initiala, lyckade perioden. Folk verkar inte vara särskilt intresserade förutom de kunder vi redan har och frugans hårfrisörsalonger är inte stans snackis. Det är frustrerande.

Därför ska jag snacka med en mediebyrå i Göteborg och försöka komma på någon plan för att effektivt komma ut i de kanaler som vi båda tror är fördelaktiga för frugans verksamhet.

Vad behöver göras? Vad krävs av frugan? Vad kan jag göra? Vad är mediebyråns uppgift? Frågor som är relevanta och som bör ställas och dekonstrukteras tillsammans i grupp. Brainstorming tror jag det kallas.

Visserligen är jag relativt övertygad om att det ändå går bra nog och att jag kan komma på mina egna lösningar om så nöden kräver, men det kan vara bra ibland att få lite draghjälp på vägen. Jag är ju ändå bara en man när det kommer till alla komplexa problem.

Det jag väl söker i min mediebyrå är att få ett par ungtuppar som är hungriga nog att kunna komma med färska idéer, samtidigt som de är noga med att vörda mig som klient, så att de lyssnar på vad jag säger och inte motsätter sig mot några av mina eventuella förslag – jag brukar komma med rena genidrag ibland och därför är det viktigt att dessa inte förhindras av personer med för stort ego och försiktig framtoning. Jag vill ha riktiga män som vågar ta tag i problemen men ändå låter sig ledas av en stark ledare. Jag tror jag funnit mina perfekta kandidater under veckan och det ska bli kul att se vilket virke de är gjorda av.

Tills vidare!

Ungdomsnostalgi

Efter en ganska så miserabel helg, med både en och annan dyster tanke om min åldersnoja och var jag har hamnat i mitt liv, så sitter jag här på en måndag med whiskyglaset i högsta hugg och drömmer mig tillbaka till min sköna ungdomsresa.

Ja, helgen var ganska kass. Ibland har man bara de där dagarna då kaggen märks av lite för mycket, den trista vardagen blir lite väl grå, och man börjar reflektera över både sin ålder och vad man gjort hittills. Jag hade inte många glädjeämnen att tänka på precis, så därför korkade jag upp den goaste whiskeyn vi hade på lager och började pimpla det rökiga guldet på en måndagmorgon. En riktig återställare brukar skingra tankarna i min erfarenhet.

Nu under rusets påverkan så börjar jag tänka tillbaka till mina glansdagar i ungdomen och hur jag brukade åka på typiska ungdomsresor med boysen. Fester, alkoholen flödade, brudar, dunkandet från dånande musik, sjuka strapatser, kanske till och med lite droger här och där… fantastiskt! När jag flög ned till Magaluf på min första ungdomsresa så kände jag mig som en äkta kung i ett fjärran land – allt skulle erövras och jag hade världen i min hand. Det är knappast något man känner nu när man hasar sig ned till närmaste snabbköp i mjukisbrallor och en sprängande, dregelframkallande bakfylla dagen efter party.

Nej, det är svårt att uppskatta vad man blivit när man i sin ungdom åkt på resor där rena galenskaper skett och man kunnat motstå alla naturens krafter och fortfarande ha kraft att festa på dagen efteråt, fastän man borde ligga utslagen med alkoholförgiftning, huvudklyvande bakfylla och ångest. Nu kan man vara lycklig om man inte får anslag till reumatism och gubbkänning samt trötthet två timmar in på natten. För jäkligt, rent ut sagt.

Nåja, jag får nöja mig med att jag har säkrat min framtid i och med frugans affärer. Nackdelen med att vara ung är att man är fattig. Det är jag ju knappast nu. Skål!

Juletider är lönsamt för barn!

Tidigare idag fick jag besök av ett gäng skolflickor som bedrev en klassförsäljning av jultidningar, och besöket fick mig att tänka på om inte min egen dotter skulle kunna syssla med lite klassförsäljning på egen hand..

Trött och sliten lufsade jag upp från sängen medan huvudet skallrade av det infernaliska ljudet, som kom från dörrklockan. Den gälla signalen lät som en smärre hårdrockskonsert på högsta ljudnivå medan jag desperat försökte hålla tillbaka bakfyllespyan och fokusera på att hålla blicken rak och klar trots en viss ljuskänslighet och diffus syn på grund av att ögonen tårades. Till slut lyckades jag balansera mig, med stor möda, till ytterdörren.

Jag vrängde upp dörren med darrande nävar och fick se två oskuldsfulla unga damer stirra på min patetiska kroppshydda, med ett anlete som förstörts av gårdagens kalasfylla. De hälsade något reserverat men sken upp när de började gå igång om deras jultidningar och hur vi i hushållet kunde gynnas av att beställa ett par tidningar lagom till jul, och så vidare. Jag lyssnade inte så noga. Jag var fortfarande i en slags stasis som liknade granatchock, och nickade långsamt och överdrivet noga för att visa att jag hängde med i diskussionen.

Jag slängde dock iväg några frågor om det var lönsamt, hur länge det tar att få ihop en viss summa, om det är jobbigt/kul, lite ditt och datt egentligen. De svarade konstigt nog ganska utförligt och gav mig en ganska bra koll på verksamheten. Det var därifrån jag fick inspirationen att tvinga, err, övertala min egen dotter att kanske dra igång en klassförsäljning av julpapper från Pappersprinsen, som jag kollat in sedan tidigare.

Som tur är var min företagsamma dotter positivt inställd till idén för att hon, som alla andra små barn, vill dryga ut veckopengen lite grann. Hon lovade att höra sig för om inte klassen var sugen på att fixa ihop en kampanj och så småningom till och med åka på en resa lagom till sportlovet.

Får se hur det går! Nu ska jag slockna i sängen, är alldeles väck fortfarande.

Väggdekor till barnrummet

Det var först efter en blöt utekväll som jag fick upp ögonen för frugans krav och mina barns välmående. En omtumlande morgon fick mig att börja tänka på väggdekor – barnrum, vardagsrum, hela rubbet.

Solljuset stack i ögonen medan jag långsamt hävde upp mitt huvud från sängen. En frenetiskt dunkande migrän hade slagit rot i skallen, munnen var torr trots idogt fylledregel och platsen mellan ögonen, någonstans i näsan, värkte lika mycket som skallen. Kroppen kändes tung och en smärta reste sig från inuti kroppshyddan, ungefär som en typ av träningsvärk. Jag retirerade in i täcket lite halvt – jag orkade inte dra in benen som sprattlade utanför den ovanligt korta bädden.

Jag hann komma in i ett slags utomjordligt fokus och samla mina tankar under en kort stund, och allt jag kunde tänka på var: väggdekor – barnrummet, skulle inte det ha väggdekorer? Var är jag ens?

Vad som ljöd som en väckarklocka var min fruga som likt en siren kom in och tjöt på mig medan jag försökte återfå någon sorts rim och reson på min person där i sängen. På tal om min fruga, var tusan skulle hon kunna ligga i den här minimala sängen?

Det var inte förrän jag räknade ihop två och två och insåg, efter att kärringen talat om för mig, att jag för tillfället låg nerspydd och kravlande i ett av mina barns säng, en effekt av en särdeles alkoholstinn kväll med grabbarna.

”Vad fan..”, tänkte jag medan jag försökte fixera blicken på frugan. Det tog inte lång tid innan hon började gnälla på hur jag låtit mitt supande gå för långt och att jag hade försummat att slänga upp väggdekor på barnrummet. Istället hade jag gått ut och festat med frugans frisörsalongsstålar.

Jag tumlade prompt ur sängen och försökte återfå balansen medan jag använde frugan som en motvikt, varpå vi ramlade ut ur rummet och in i hallen. Tydligen ska jag ha mumlat ”väggdekor – barnrum” medan jag långsamt förde mig, kravlandes på marken, mot tamburen och klädde på mig med stor möda, varefter jag slängde in mig i bilen och såsigt flög iväg mot närmaste inredningsbutik.

Nu har jag en uppfriskande paus med ett glas TREO samtidigt som jag ser på inspirationella väggdekorer, och min fråga till dig som läser är: har du några tips? Vad är din erfarenhet av väggdekor, speciellt till barnrum och liknande?